Enkät bland frilansar:

Arvodena för låga
för rimlig levnadsstandard

Sex frilansar av tio tycker att intäkterna är otillräckliga för att klara en rimlig levnadsstandard.
   Det visar enkätsvar från 545 frilansar till Frilans Riks.
   Inkomsten har dessutom visat en svag utveckling. Det finns medieföretag som har sänkt sina arvoden.
   En av fem frilansar får lägre arvoden nu än för fem år sedan.
   Men 79 procent vill inte bli anställda.
(Ny version 090227)

Det är de 1.700 frilansmedlemmarna inom Journalistförbundet som har erbjudits att svara på enkäten. Ungefär var tredje svarade alltså.
   Enligt ett pressmeddelande från Frilans Riks anser drygt 60 procent att intäkterna är helt eller delvis otillräckliga för att klara en rimlig levnadsstandard.
   Närmare hälften av de tillfrågade (46 procent) har andra jobb vid sidan om de rent journalistiska. Frilans Riks tolkar siffran som att frilansarna är tvungna till detta av ekonomiska orsaker.
    - Vi hade inte väntat oss att det skulle vara så många som försörjer sig på annat än journalistiskt arbete, säger Frilans riks ordförande Henrik Sannesson till Journalisten.
   Bland de redovisade sidojobben finns informationsskrivande, reklam, kundtidningar, utbildning, författande med mera.
    Inga-lill Cras, frilans i Uppsala, säger till Journalisten:
   - Jag jobbar deltid med annat än journalistik. Dels för att jag inte hade klarat ekonomin annars, men också för att arbetet blir roligare och mer varierat.

Svag inkomstutveckling

Närmare hälften av frilansarna tycker också att inkomstutvecklingen är svag och konstaterar att arvodena många gånger dumpats, skriver Frilans Riks i pressmeddelandet.
   46 procent har inte fått höjda arvoden "de senaste åren". 20 procent uppger att de till och med får mindre betalt nu.
   Trots dessa dystra tongångar vill 79 procent inte bli anställda, bara drygt 20 procent skulle nappa på ett sådant erbjudande.
   38 procent har noterat en viss ökning av inkomsterna. Nästan hälften av dessa har fått mindre än 10 procents inkomstökning de senaste åren.   
   Frilansarnas årsinkomster är mycket varierande, vilket bekräftar tidigare studier. Bland frilansarna finns både de som tjänar mest och de som tjänar minst.
   Av de 545 frilansare som svarat på enkäten uppger 14 procent att deras senast deklarerade årsomsättning (fakturerat belopp exklusive moms) var mindre än 100.000 kronor.
   För de närmast högre nivåerna – intäkter på uppemot 150-, 200- och 250.000 kronor - ligger procentsatserna runt 11 procent på varje trappsteg.
   20 procent uppger att de omsätter mer än 450.000 kronor.
   När det gäller villkoren för utlagda uppdrag visar det sig att bara 13 procent av beställarna genomgående följer frilansrekommendationen medan 38 procent aldrig gör det.
   55 procent av dem som svarat på enkäten menar också att uppdragsgivarna ibland försöker snåla med antalet timmar/dagar för ett givet jobb. Närmare 20 procent menar att så alltid är fallet.

Fackpress bäst

Bästa möjligheterna att få uppdrag finns enligt de svarande i tur och ordning inom fackpressen och kommersiella tidskrifter. Därefter kommer info- och dokumentationsjobb åt myndigheter och andra, samt organisations- och personaltidningar.
   Webbaserade tidningar är också en växande marknad. 30 procent av frilansarna anser att det är mer givande att jobba med webbtidningar och webbinformation (26 respektive 23 procent) än traditionell dagspress (cirka 10 procent).
   41 procent av frilansarna har också erfarenhet av uppdragsgivare som försökt dumpa priserna, särskilt bland de kommersiella tidskrifterna (38 procent) men också inom fackförbundspressen (28 procent).
   Det är heller inte ovanligt att uppdragsgivarna dröjer med besked om de vill köpa, alternativt lägga ut ett jobb (57 procent).
    Av enkäten framgår vidare att merparten av frilansarna jobbar ensamma (62 procent) medan bara 37 procent är medlemmar i en frilansgrupp eller ett nätverk (40 procent).
   I den mån frilansgruppen eller nätverket salufört sina tjänster på en hemsida har det inte lett till ökat inflöde av jobb, utan stannat vid 23 respektive 29 procent av de samlade uppdragen.
   Bara fyra av tio frilansar har en egen hemsida.
   På frågan om hur medlemmarna upplever sin status som frilansjournalister, menar 61 procent att det är ”svårt att uppskatta”.
    Av de övriga anser 14 procent att statusen är hög medan 24 procent bedömer den som låg.

Ladda hem och läs hela sammanställningen av enkätsvar här.

Roland Cox

./.