”Jag kan alltid bestämma när jag ska vara ledig!”

Erik Skogh. Foto: Låtta Skogh
Erik Skogh är 41 år och bor med sin fru Låtta och döttrarna Saskia, 9 och Elsa, 7, i radhus i Malmö. Efter 13 år som frilansjournalist vill han nu specialisera sig än mer som vetenskapsjournalist inom framför allt om vård- och hälsofrågor. Det har blivit möjligt genom att han har fått FAS journaliststipendium för att fördjupa sig i den äldreforskning som bedrivs vid CASE, ett tvärvetenskapligt centrum, vid Lunds universitet.
Varför sökte du stipendiet? Jag sökte det redan i somras eftersom jag kände att det är ett spännande område. Det är en tickande bomb med äldrestrukturerna i hela västvärlden, där vi blir äldre och äldre, och inte kommer kunna ge kvalificerad omsorg till alla. Läs mer
”Jag har aldrig oroat mig över min försörjning”

Johannes Nordemar
Johannes Nordemar, 34, bor i Sollentuna tillsammans med fru och två barn, två söner på två och ett halvt respektive ett år. Han läste journalist-utbildningen på Kaggeholms folkhögskola på Ekerö och blev klar 2003. Sedan 2005 har han frilansat på heltid. Under hösten har Johannes kombinerat frilansande på deltid med att vara hemma med minstingen Josef. Tre dagar i veckan har han suttit som konsult på redaktionen hos en av sina uppdragsgivare, Praktiskt båtägande, och utöver det har han haft en del andra uppdrag.
Hur tycker du att det går att vara föräldraledig deltid och frilansa deltid? Det fungerar väldigt bra. Jag tycker om att jobba lite oregelbundna tider, som att jobba en kväll och sen vara ledig på dagen, eller jobba på helgen och sen ta ledigt en tisdag när det är fint väder. Sen har det blivit lite för mycket jobb just den här hösten. Jag har haft en del kvällsjobb utöver det jag varit på redaktionen och ibland har jag känt mig tvungen att lägga en intervju en dag när jag egentligen är hemma med Josef. Läs mer
”Det anses fult att vara entreprenör”

Marie Björk
Marie Björk är 28 år och bor i Gävle tillsammans med sin pojkvän och kompanjon fotografen Gabriel Liljevall. Dit flyttade hon 2007 efter utbildningen i mediaproduktion och journalistik på Högskolan i Kalmar när hon fick ett sommarvikariat som nöjesredaktör på Gefle Dagblad. När vikariatet var slut började Marie frilansa för tidningen. Snart fick hon kontakt med SR Gävleborg P4 där hon idag gör ett eget program ”Fredag” och hon började även skriva i andra tidningar. I dag jobbar hon för flera uppdragsgivare, både företag, myndigheter och olika tidningar, tidskrifter och för radio. Som moderator, konferencier, utbildare, föreläsare, journalist – och författare.
Du har precis gett ut boken ”Stolt – 20 möten med kulturpersonligheter från Gävleborg”, med 20 långa personporträtt. Varför ville du göra den boken? Den är som en slags summering av vad jag har varit med om sen jag flyttade hit till Gävle. Jag insåg att jag hade träffat så många intressanta personligheter, och det kändes roligt att få göra riktigt välarbetade reportage och samla dem i bokform. Läs mer
”När som helst kan du gå under”

Kristina Mattsson. Foto: Cato Lein
Kristina Mattsson är 51 år och bor i Hägersten, Stockholm, med sin man och ett barn (hon har två barn till, men de är utflyttade). Förutom frilansjournalist och medlem i frilansgruppen Kajak är hon föreläsare och författare.
Hon har gett ut två reportageböcker: ”De papperslösa och de aningslösa”, 2008, och ”Landet utanför – ett reportage om Sverige bortom storstaden”, 2010 (bägge Leopard förlag). Båda böckerna har blivit prisbelönta: Den första med Stiftelsen Natur och Kulturs Johan Hansson-pris, den senaste tilldelades i våras den litterära föreningen Wendelas Vänners Wendelapris, där motiveringen bland annat lyder: ”För ett mycket omsorgsfullt dokumenterat, väl gestaltat och ögonöppnande reportage om urbaniseringens konsekvenser för ’landet utanför’”.
På fritiden läser hon en massa böcker, men allra helst vistas Kristina mycket utomhus.”Jag blir tokig av att vara inne hela dagarna, det är en läggningsfråga”. Läs mer
”Bra att vara specialiserad”

Jonas Ohlin. Foto: Johan Marklund
33-åringe Jonas Ohlin är färsk som frilans men erfaren som journalist. Efter anställningar på bland annat Bonnier Tidskrifter, SVT, SR och Dagens Industri kastade han sig i januari ut i frilansandet. Kanske han då hade nytta av att ha spelat improvisationsteater?
Sport, friluftsliv och att gå på teater är Jonas Ohlins intressen, han gillar skarpt Unga Klaras Suzanne Osten-uppsättning ”Uppfostrarna & De ouppfostringsbara”. ”Fantastisk – särskilt när man själv har barn”. Jonas dotter är två år och han har en fru som inte är journalist. Ibland kan man se honom springa omkring i en rosa tröja i hemorten Sundbyberg. Då är det troligen korpmatch i fotboll med Bamsefars BK.
Du har startat upp gruppen ”Frilansjournalisterna” på Facebook. Vad fick dig att göra detta? Jag är själv ganska nybliven frilansjournalist efter att ha varit anställd och pappaledig. När jag tittade runt på nätet hittade jag inget diskussionsforum för frilansjournalister, jag startade något som jag själv saknade. Läs mer
”Vi hade så himla roligt”

Malin Ulfvarson
39-åriga Malin Ulfvarson har två små barn, frilansar på halvtid och är redaktör på den andra halvan. Vid lediga stunder ställer hon sig gärna i en källare med några kompisar och spelar punkrockcovers – till exempel låtar av Ebba Grön men även Nationalteatern och Iggy Pop. Om detta handlade halva samtalet när Frilansjournalisten ringde upp. Utan att vara fördomsfulla måste vi dock inse att 70-80-talspunk kanske inte är det som främst intresserar majoriteten av våra läsare. Vi talade även en hel del frilansjournalistik och det redaktionella beslutet blev att fokusera kring det ämnet också i det här numrets ”hej frilans”-intervju.
Du har varit med och startat tidningen Tekla, en tekniktidning för tjejer. Berätta om projektet! IT-området var något jag ofta berörde i mitt eget frilansande, dessutom drömde jag om att starta tidning och fick näringsliv och några högskolor intresserade av att finansiera projektet. Läs mer
”Jag jobbar efter lustprincipen”

Agneta Slonawski
Ön Brännö har inte bara en egen vals, där finns även Brännö reportagebyrå. Bakom det stolta företagsnamnet döljer sig frilansen Agneta Slonawski, en 54-årig Göteborgskvinna som rest runt ivärlden och haft 30 olika jobb men hela tiden längtat efter att bo i Göteborgs skärgård.
Journalist blev hon efter att ha gått journalisthögskolan i Göteborg vid 35 års ålder. Agneta har tre barn varav två fortfarande bor hemma.
”Och han som har flyttat finns numera på fem minuters kajakavstånd” säger Agneta och avslöjar därmed ett av sina fritidsintressen.
Du var med i det nordiska frilansseminariet i Helsingör. Hur var det? Jätteinspirerande! Välorganiserat, med ett bra innehåll och framför allt för alla möten med nordiska kollegor – man borde utbyta tankar oftare. Läs mer
”Skriva om kultur är en katastrofal affär”
Magnus Sjöholm
Magnus Sjöholm är 51 år och bor i Malmö. Han är uppväxt i en familj där man hade fyra morgontidningar och dessutom läste tre kvällstidningar.
– Man kan säga att jag är född in i skrivandet. Min mor var konstkritiker, far kronofogde och riksdagsman men skrev också oerhört mycket tidningstexter, och han toppade alltid riksdagslistan över vem som skrivit flest motioner.
Frilansandet blev Magnus eget sätt kunna kombinera skrivande om de två ämnen som engagerat honom mest – sport och kultur. Men efter 20 år i branschen – både som frilans och anställd – har han tagit en tjänst som informatör vid Malmö högskola. Utan att släppa frilansskrivandet som nu sker på fritiden.
Du är frilans i grunden men har hoppat på ett vikariat. Är frilansmarknaden för tuff eller var jobbet i sig lockande? Både och. Jobbet är jättekul, man har arbetskamrater, fritt kaffe och miljön är väldigt positiv. Läs mer
”Jag ser till att få rimlig timpenning”

Maja-Stina Fransson
Maja-Stina Fransson är 27 år och kommer från Herrljunga. Efter att ha frilansat under utbildningen i medieproduktion och journalistik vid Högskolan i Kalmar kastade hon sig ut i frilanslivet på heltid 2007. ”Jag gillar friheten, att komma med idéer och sälja in jobb.” Men när hon flyttade till Uppsala med sin sambo hoppade hon på ett halvtidsvikariat som webbredaktör på Upsala Nya Tidning. ”Jag kände att det var bra att knyta lite kontakter men från och med maj kommer jag att vara frilans på heltid igen.”
Vilka jobbar du för mest? Som frilans är det just nu mest Aftonbladet och Upsala Nya Tidning. I Aftonbladet gör jag mycket familjeliv, barnfrågor, föräldrareportage. I UNT har det blivit heminredning och hemma-hos-reportage. Jag har en krönika i deras bostadsbilaga och skriver en inredningsblogg åt dem. Läs mer
”Det gäller att tro på sin egen grej”

Ditte Lundholm
Ditte Lundholm är 27 år och bor på Södermalm i Stockholm. Efter att ha tagit examen i journalistik och idéhistoria på Södertörns Högskola, gjorde hon i höstas praktik på tidningen Arena. Nu har hon gett frilansandet en chans och väntar på svar från de sommarvikariat som hon har sökt. Drömmen som frilans är att åka till Mellanöstern och verkligen djupdyka i allt omvälvande som händer där på ett sätt som sträcker sig bortom det dagspressen hinner täcka.
Är du nöjd med utbildningen på Södertörn? Ja, i stort sett är jag det, men det hade varit bra med mer praktik. Nu fick man välja en tilläggstermin för att få praktik, jag hade föredragit att praktisera redan under första året. Läs mer
”Det finns för många journalister helt enkelt”

Rickard Jakbo. Foto: Gunnar Mörck
Med motiveringen ”De har genom aktiv yrkesutövning främjat det journalistiska arbetet i text och bild, varit ett föredöme för många kollegor, hävdat det professionella arbetet inom journalistiken” tog Rickard Jakbo tillsammans med Åsa Ohlsson hem titlarna Årets Frilans på Frilans Riks årsmöte i mars 2011.
Hur känns det, Rickard Jakbo?
Det känns såklart jättekul!
Varför tror du att just du fick ta emot den här utmärkelsen? Jag är nog lite känd i den fackliga kretsen så jag tror inte bara att det handlar om att jag är en så fantastisk journalist även om jag hoppas att jag uppfattas som seriös och noggrann. Jag är ju en av upphovsmännen bakom den uppskattade sajten arvodesguiden.se som lanserades 2007. Läs mer
”Jag har tänkt att jag ska bli lite bråkigare”

Gudrun Renberg
Som många frilansar hittade Gudrun Renberg till yrket via lite krokiga vägar och hon har även varit redaktör. Hon tänkte bli journalist som ung men kom inte in på Journalisthögskolan 1986, gick en lärarutbildning i stället och var lärare några år, innan hon insåg att det var journalist hon måste vara. Det blev Poppius i stället för JMK.
Frilansandet inleddes 1998 med en text om fria arbetstider i tidningen Arbetaren. Gudrun kände: ”nu är jag i gång” och sade sedan upp sig från lärarjobbet. 13 år senare har hon hunnit med att vara redaktör för tidskriften Hivaktuellt i sex år och frilansat i omgångar – de senaste åren delvis från Dakar i Senegal. ”När folk där hör att man är svensk skiner de upp och påminner mer än gärna om att Senegal slog Sverige i fotbolls-VM 2002”. Men Gudrun gör inte knäck om fotboll. Jobb från Senegal har till exempel handlat om könsstympning, matkris, homofobi, en ex-diktator och 50 år av självständighet. Läs mer
”Marknaden ska inte dumpas utan debatt”

Karin Tideström
Mälardalens frilansklubbs nya ordförande heter Karin Tideström. Karin växte upp i Stockholmsförorten Spånga och gick ut den ettåriga påbyggnadskursen i journalistik vid Uppsala universitet 2003. ”Sen har jag frilansat, jag kände att det svårt att komma in på de fasta jobb i Stockholm jag ville ha – och jag ville inte flytta från stan eller hamna i vikariekarusellen”. Hon tycker att det är viktigt att ha kollegor och tillhöra en frilansgrupp, just nu sitter hon i Frilanskollektivet Möregatan 10.
– Jag tror inte jag skulle klarat mig så bra om jag inte suttit i grupper, säger hon.
Vid sidan av journalistiken ligger 38-åriga Karin Tideström i hårdträning för Tjejvasan.
Vid årsmötet i februari blev du vald till Mälardalens frilansklubbs nya ordförande. Ska man säga grattis? Ja, det tycker jag. Läs mer
”Lysande frilansframtid – men annorlunda”

Tomas Carlsson. Foto: Jan Fleischmann
Med en bakgrund som ingenjör klev Tomas Carlsson ut från Journalisthögskolan 1987 och blev sportchef och tekniskt ansvarig på Mariestadstidningen. Sedan 1998 har han varit frilansjournalist, utbildare, fotograf och formgivare. Han är särbo och har två barn, varav ett fortfarande bor hemma. Tomas växte upp i Malmö, bor i Mariestad och är med i två lokala matlag där medlemmarna träffas hemma hos en av deltagarna. ”Det är organiserad trevlighet, en i matlaget bjuder på middag och så diskuterar vi maten och metoderna för att laga den.
Vilka jobbar du mest för? Veckomagasin och it- och tekniktidningar som Ny Teknik. Även för utbildningsinstitut som FOJO och liknande. Läs mer
”Vi frilansar är en kraft att räkna med”

David Dahmén
David Dahmén ”råkar ha blivit 64 år” och säger sig ha hamnat i Täby. De sydsvenska rötterna hörs inte – ”när jag kom till Älvsjö i ungdomen var det bara att anpassa sig till stockholmskan, annars fick man på nöten”. Han har en vuxen dotter som bor i USA och har någon gång om året uppdrag som valobservatör vid sidan av frilansandet. ”Då får jag träffa människor i andra länder, jag får kontakter och tips – men jag kan inte skriva något i samband med uppdragen. Det får vi inte.”
Vilka publikationer jobbar du för? Rätt mycket miljötidskrifter, som Sveriges Natur och Miljöaktuellt. Jag skriver även om biståndsfrågor, till exempel i Omvärlden och Svenska FN-förbundets tidskrift Världshorisont. Och om energifrågor i Energivärlden. Läs mer
”Det är farligt med bara en eller två uppdragsgivare”

Maria Backman
Maria Backman är 43 år och har frilansat sedan 1994 med uppehåll av ett par kortare anställningar. Hon bor i Ödenäs i Alingsås kommun dit hon flyttat från Göteborg med sin man Anders. Först i en sommarstuga, sedan i en timmerbyggnad de hämtade från Dalarna och byggde själva. Tre barn som kommit med jämna mellanrum, 6, 8 och 10 år, tar mycket av tiden. ”Mitt intresse är att skjutsa barnen till deras intressen, det är en sådan fas i livet.”
Vilka jobbar du för? Både dags- och fackpress. Till exempel för några av Göteborgspostens redaktioner. Tidigare skrev jag en hel del för DN Bostad. Facktidningar är till exempel Vi i Villa, Råd & Rön och Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur. Läs mer
”Det blir svårare och svårare att klara ekonomin”

Leo Gullbring
Leo Gullbring är 51 år. Han växte upp på Gärdet i Stockholm men är sedan 1996 bosatt i Lund, i en lägenhet som till skillnad från de flesta är vertikalt organiserad: Fem rum på tre våningar byggda runt en trappa. Den delar han med Malena Skote och två barn, 17 och 20 år gamla. ”De har inte tröttnat på oss än, möjligen på småstaden Lund. Själv gick jag verkstadsutbildning med betald praktik på gymnasiet för att kunna flytta hemifrån så snabbt som möjligt.”
Jobbar för: Blandar dagspress, fackpress och populärpress. Någon gång per år för radion. Dessutom undervisar jag vid arkitekturskolan i Lund. Läs mer
”Jag måste inte tjäna pengar”

Marianne Hedenbro Gyllenberg
Marianne Hedenbro Gyllenberg föddes i Finspång men har bott i Skåne sen studenten. Efter nästan 30 år som anställd på Sydsvenska Dagbladet blev hon frilans förra året. De två barnen är vuxna och bor i Stockholm och Marianne hinner med att odla sitt fritidsintresse – fiske med nät eller kastspö. ”Och så har jag börjat sjunga i kör, det är jätteroligt!”
Varför blev du frilansare? Därför att jag blev utköpt 2009 från Sydsvenska Dagbladet där jag varit fast anställd sen 1980. De erbjöd avtalspension till alla som fyllt 60 år och jag nappade, med viss oro. Läs mer
”En bra dag är när jag har många idéer”

Mia Bornberger
Under två föräldraledigheter i tät följd hinner man tänka, märkte Mia Bornberger. För henne växte beslutet fram om att bli frilans i stället för att jobba som bild- och webbredaktör på de dags- och kvällstidningar där hon varit sedan 1997. Miamedia startade förra hösten. Mia är 41 år och bor med sin man och de två sönerna, 4 och 5 år gamla, i Bromma.
Du kallar din firma för Miamedia. Är det viktigt att ha ett bra namn på sin firma? När jag blev egenföretagare tyckte jag det kändes viktigt att ha ett eget namn. Jag ville ha något enkelt, som också visade att jag jobbar med både text och bild. Men sedan vet jag inte om det, rent affärsmässigt, egentligen är så viktigt för min typ av verksamhet. Läs mer
”Det är tuffare att bli publicerad i dag”

Olof Wigren
Olof Wigren är 42 år, är särbo och har en son på 16 år. Han bor i Åmynnet utanför Örnsköldsvik och har varit journalist i 19 år och har hunnit med flera redaktörsuppdrag. Spelar Rolling Stones i Sverige kan man räkna med att träffa Olof i publikhavet.
Jobbar för: Jag tycker om att vara bred och gör både egna tidningar och skriver för andra. Artiklar för olika idrottstidningar, till exempel Svensk Idrott. Även näringslivsartiklar och jobb för kundtidningar. Tidningen Hockey är jag redaktör för och i Hemmafixaren – en gratisutdelad heminredningstidning i Västernorrland – gör jag det redaktionella. Läs mer






