Nu är det dags! Journalistförbundet utlyser nu 24 språkstipendier i form av 14 dagars intensivkurs i engelska i London. Kursen genomförs 11–22 oktober 2010. I stipendierna ingår kursavgift, resa till och från kursorten samt inkvartering med halvpension under kursveckorna. Ersättning för eventuellt inkomstbortfall ingår inte.

Kursen är särskilt anpassad för journalister och kräver förkunskaper.

Fyll i ansökningsblanketten på SJF:s hemsida och skriv en motivering om varför du vill lära dig bättre engelska. Motivet behöver inte ha med jobbet att göra. Egna initiativ till att ha studerat engelska tidigare är meriterande. Ansökan med motivering måste vara inkommen till Journalistförbundets kansli senast den 29 mars 2010.

Men glöm att försöka kombinera det hela med en skön semester. Det är förbjudet. Dessutom varnas för hög studietakt och stipendierapport måste lämnas inom en månad efter genomgången kurs.

Förbundet upprepar sin populära satsning på medlemmar som gett ut böcker under det senaste året. Har du gett ut eller ska du ge ut en bok 2010 (eller möjligen i slutet av 2009)? Då är du välkommen att ställa upp den i förbundets monter på mässan.

– Alla är välkomna, säger Petra Jankov Picha, webbredaktör på Journalistförbundet och projektledare för denna boksatsning.

De som vill prata om sin bok får ansöka om det. Alla kommer inte med. Men det ska vara journalistisk vinkel på föredraget. Med det menas att själva boken kan handla om vad som helst men Journalistförbundet vill sätta fokus på är hur journalisten arbetat fram materialet – och inte på långa berättelser om innehållet.

– Ja till arbetsmetoder och nej till detaljkunskaper om till exempel svampar, sammanfattar Petra vinklingen.

Hon ser fram emot att ta del av många inspirerande böcker.

– Förra året var nog 90 procent av dem som talade i vår monter frilansjournalister. Återstår att se hur fördelningen blir i år.

Besked om vilka som fått tid att tala blir färdigt innan sommaren. Då skall också programmet vara klart. Petra nås på pjp@sjf.se eller 08-613 75 73.

Förbättrat försäkringsskydd, förhandlingskurs i upphovsrättsfrågor, provmedlemsskap för nytillkomna medlemmar och stipendier för jobbprojekt är fyra av rubrikerna på årets motioner.

– Det är inga direkta dramer, sammanfattar Henrik Sannesson materialet.

En av de åtta handlar om etik och det är något som Henrik tycker ligger i luften. Mälardalens klubb ordnar etikföreläsning på sitt årsmöte i morgon, fredag, och den inkomna motionen efterfrågar mer stöd från förbundet i hur frilansarna ska förhålla sig i etiska frågor.

– Det kan nog uppfattas som ganska motstridigt att en journalist får tjäna 50 procent av sin inkomst på något helt annat – till exempel reklam – samtidigt som Journalistförbundet har strikta yrkesetiska regler för alla sina medlemmar.

Sannesson tror dock på en viss självsanering:

– Det är en svår kombo att vara Paul Ronge (PR-geni) och Nuri Kino (legendarisk grävare) i en och samma person.

Det ska vara sociala medier och det ska vara en facebookgrupp. Ja, det är 2000-talets absolut mest säkra tecken på att något är viktigt och bör uppmärksammas. Därför har Frilans Riks kampanjgrupp för upphovsrätt loggat in och startat en facebookgrupp för upphovsrätten. Den har förstås fått namnet ”Försvara frilansarnas upphovsrätt”. Nu uppmanar de alla att gå med – ju fler desto bättre: Du når gruppen via denna länk.

Flitiga Frilans Syd ordnar åter igen ett frukostmöte. Den här gången kommer man att diskutera samarbetet mellan fotograf och reporter. Samtalsledare är reportern Agneta Nordin och fotografen Ewa Levau, som berättar om sitt mångåriga samarbete. Ewa och Agneta har jobbat ihop både i Sverige och utomlands och de försöker även göra en utlandsresa ihop varje år. Frågor som kommer att diskuteras är till exempel vem det är som säljer in knäcken och vad som är viktigt att tänka på för att samarbetet ska flyta. Och hur gör man för att hitta en samarbetspartner som man trivs ihop med?

Frukostmötet går av stapeln i Nesta, Södergatan 22, Malmö, den 1 mars. Kostnad: 69 kr inklusive frukost. Tag gärna med kontanter. Föranmälan är obligatorisk och görs senast den 26 februari till Christina Sandberg: cs@zeta.telenordia.se.

Det är inte bara årets redaktör som utses på Frilans Riks årsmöte utan även årets frilans och nu är det dags att nominera. Kanske är det… du. Eller din trevliga kollega mitt emot. Den som söker ska ha gjort något speciellt som kan förknippas med yrkesrollen och frilansföretagande. Eller så har personen kämpat mot fulavtal, krävt rätt betalning eller hittat en ny nisch som kan vara till hjälp för andra frilansare. Årets jury hoppas att du hör av dig med din nominering senast den 15 mars!

Mejla eller ring direkt till Gunnar Mörck, mejl: med@tele2.se, telefon: 08-6423142 eller 070-7303365, eller Torbjörn Uhlin, mejl: torbjorn@uhlin.nu, telefon 044-245801 eller 0707-445801.

Ja förutom årsmöten i klubbarna och Frilans Riks årsmöte så är det även dags för klubbkontaktmöte. Då diskuteras de områden som de klubbaktiva vill ta upp. I år är det tänkt att ske i smågrupper efter intresseområden som var och en sedan redovisar för resterande deltagare. Två samtalsämnen är så gott som redan spikade: rekrytering och etik. Men de förtroendevalda efterlyser fler ämnen som är aktuella att diskutera. Mejla gärna och tipsa just din klubb.

Klubbkontaktmötet sker fredag den 19 mars, klockan 9–15 i ABF-huset i Stockholm, på Sveavägen 41. Alla är välkomna, men bara ett ombud per liten klubb och två per stor klubb (Malmö, Göteborg och Stockholm) får ersättning från Frilans Riks.

Frilans Riks utser varje år ”Årets redaktör” och nu är det dags att nominera kandidater. Råkar du jobba med en redaktör som är en dröm för dig som frilans? Någon som betalar bra, som respekterar upphovsrätten, besvarar dina mejl och dessutom är trevlig? Nominera henne eller honom till Årets redaktör.

Mejla eller ring till någon i tvåmannajuryn senast den 18 februari och berätta vem du vill nominera och varför. Jury är Yvonne Rittvall, 070-558 83 29, yvonne.rittvall@nordiq.net och Frida Johansson, 0735-43 58 28, frida.damajo@bredband.net. Vem som blir Årets redaktör avslöjas på Frilans Riks årsmöte, den 18 mars.

Kom inte och klaga på att facket inte gör något om du inte motionerat om saken. Vi har sagt det förr och säger det igen: Sista dagen för motioner är den 4 mars och det går att motionera såväl ensam som tillsammans med sin klubb.

Nu är det dags igen för en av Servicebolagets populäraste kurser, nämligen den om hur man kränger sina artiklar. På säljkursen får du tips på nya infallsvinklar, metoder och hur du framgångsrikt får redaktörerna att köpa. Kursen går igenom säljprocessens olika steg, strategier, planering, uppföljning och omsorg om kunden. För vi är ju inte bara frilansare utan företagare också – även om de flesta brukar förtränga det.

Den här gången heter kursledaren Ulla-Lisa Thordén. Hon är säljtränare och författare med uppdrag för bland annat Handelshögskolan, Chalmers och flera olika börsnoterade bolag.

Plats för kursen är Stockholm och tiden är onsdag den 17 mars, klockan 09.30 – 16.30. Kursavgift för Servicebolagets frilansar: 650 kr exklusive moms. Anmälan gör du senast 1 mars via e-post till servicebolaget@sjf.se. Resebidrag på upp till 1000 kronor kan sökas från Frilans Riks, såvida du inte är ombud till årsmötet för då betalar Frilans Riks hela resan.

– Arbetsgivarna hittar hela tiden på nya trix för att få frihet att jobba med vem de vill utan att ta ansvar.

Så motiverar Erik Tjernström, ledamot i Frilans Riks styrelse och tv-journalist, initiativet till att särskilt organisera fastlansar. Det vill säga frilansar som arbetar under anställningsliknande villkor – fast utan samma trygghet och samma förmåner.

Diskussionen startades i och med missförhållandena kring TV4:s riksnyheter och SVT:s frilansar. Till skillnad mot tidningsfrilansar jobbar de ihop med de anställda på plats på redaktionen och under långa perioder, ibland flera år.

– Men de får oftast inte delta på kurser, gå på till exempel kick offer eller vara med på andra sociala engagemang och har ingen ekonomisk trygghet.

Visserligen fakturerar de månadsvis men ”fastlansarna” jobbar oftast heltid för en uppdragsgivare, vilket gör dem beroende av denna, samtidigt som de har kort uppsägningstid. – Dessutom har de oklara regler kring försäkringsskydd och andra förmåner.

Från fackligt håll tolkas detta som ett missförhållande. Det ger fritt spelrum åt arbetsgivaren och urholkar även de anställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation.

– Ja, de dränerar ju de aktuella klubbarna på medlemmar och fastlansarna själva är sällan organiserade, säger Erik Tjernström.

Fastlansprojektet befinner sig fortfarande på idéstadiet och förbundsstyrelsen ska nu titta på hur man bäst ska få in denna kategori i den fackliga gemenskapen.

Bland frilansarna själva går åsikterna går isär. En del är nöjda med friheten medan andra vill att man snarast ska göra något åt de osäkra arbetsförhållandena.

Isabella Iverus

Ja, så är de nya riktlinjerna på Dagens Nyheter sedan den nya chefredaktören Gunilla Herlitz tillträtt sin post. Nu ska tidningens egna anställda producera allt material – med dispens för kulturen som bland annat får har kvar sina frilansande recensenter och vissa krönikörer.

Har DN följt TU:s avtal angående uppsägning av alla frilansar?

– Ja, min uppfattning är att de har följt avtalet, inte först, men när ledningen blev medvetna om hur formuleringen såg ut så verkar allt ha gått rätt till, säger Hans Arbman, DN:s klubbordförande.

Han medger dock att han inte har koll på alla enskilda frilansar.

– Det är så klart tidningen som har ansvar för att kontakta frilansarna och inte tvärt om.

Vid en snabb koll visar det sig att alla frilansar inte fått informationen. Detta trots att paragraf 12 i TU:s frilansavtal säger att frilansar som arbetat i minst två år för samma uppdragsgivare har fyra månaders uppsägning. Under den tiden ska de fortsätta att få uppdrag i ”normal omfattning”.

Isabella Iverus

Har du koll på ALIS – administration av litterära rättigheter i Sverige? Inte? Nej, det är det många frilansar som inte har och frågan diskuterades på Frilans Riks senaste styrelsemöte. Ett förslag var att Frilans Riks skulle informera sina medlemmar om fördelen av att vara med.

– Ja, varje enskild frilans måste själv ge oss rätten att förhandla för dem när det gäller vidareanvändning av upphovsrättsskyddat material, säger ALIS ordförande Magnus Lindström.

Han kan bara se fördelar av att vara med eftersom det inte kostar något.

– Ju större medlemsstock desto enklare för dem som vill göra rätt för sig och betala för texter och annat material som återanvänds i till exempel en antologi.

Förra året delade organisationen ut 9 miljoner till författare och journalister för vidareanvändning av litterära verk. Varje medlem ersätts individuellt för just sitt bidrag.

Isabella Iverus

Den 19 januari i år – efter 10 år! – kom besked från HD att de inte prövar hovrättsdomen där frilansen Anita Andersson S jobb åt Tara (ett Bonnierägt magasin) lades ut på Presstext som då också ägdes av Bonnier. Med journalistförbundets jurist Olle Wilöfs hjälp vanns målet i hovrätten. Men hovrätten kom också fram till att det inte kostade något.

Gamla Frilansjournalisten bevakade processen, när det begav sig.

Det är förstås ett nederlag att upphovsrätt inte anses kosta något, kommenterar Frilans Riks nuvarande ordförande Åsa Ohlsson händelsen på Frilans Riks blogg.

Facket organiserar många arbetstagare. Men att vara anställd och få pengar på kontot varje månad och att vara sin egen arbetsgivare skiljer sig åt. Frilansare har behov av annan hjälp eftersom de ju faktiskt är företagare. Därför skapades Servicebolaget. Det är ett fristående bolag inom Svenska Journalistförbundet vars uppgift är att skapa och erbjuda hjälpmedel för frilansjournalister över hela Sverige.

– Deklarationskurserna och säljkurserna är de mest populära och återkommer år efter år, säger Maud Alenmark, verksamhetsansvarig på Servicebolaget.

Alla medlemmar kan själv mejla in önskemål eller gå in på hemsidan och använda den färdiga enkäten. Men en stor del av Servicebolagets tjänster handlar om att prata med frilansare i telefonen om stora och små vardagsproblem.

– Det kan vara svårt att ensam veta hur man ska utforma ett kontrakt eller vad man ska begära när man ska förhandla ett större jobb. Då agerar vi bollplank och tipsar om allt man måste tänka på.

Alla som valt att vara med i facket och Frilans Riks är obligatoriskt anslutna även till Servicebolaget. Så är det för att organisationen ska fungera. Frilans Riks gör en sak, den klubb varje medlem tillhör en annan och Servicebolaget har en tredje uppgift. Kostnaden för Servicebolaget är avdragsgill i deklarationen.

Försäkringsskydd och specialpriser är exempel på andra förmåner som Servicebolaget förhandlat fram. Dessutom kan frilansare, som råkat i knipa och inte fått betalt, vända sig hit för att få juridisk experthjälp.

Frilans Riks har två representanter i Servicebolagets styrelse, samt en i arbetsutskottet.

Servicebolaget administrerar även frilanskatalogen (läs mer i notisen om medlemsförmåner).

I mitten av november (18 och 19 november) samlade Frilans Riks sina olika klubbar för att diskutera upphovsrätten i två dagar på Djurö – Tidningsutgivarnas tjusiga konferenscenter i Stockholms skärgård. Frilansjournalisten har tidigare rapporterat om detta.

Dåliga tider betyder ofta kärvare tider för frilansare. Desto viktigare är därför det fackliga arbetet.

Vad diskuterades?

Via grupparbeten och diskussioner samt föreläsningar av olika inbjudna engagerade gäster konstaterades branschens problem och läget just nu: Arvodesförhandlingarna har blivit tuffare, i stort sett alla räknar bort ersättning för webbpublicering, flera så kallade fulavtal är i omlopp och många frilansare har en negativ bild av fackligt arbete.

Vad göra åt detta?

Pimpa facket – alltså gör arbetet mer åtråvärt, mer synligt och mota bort dåliga föreställningar. Hjälp medlemmar att nätverka och prata arvoden och ta hand om nya frilansare. Erbjud stöd åt varandra i förhandlingar och i den mån facket kan vara behjälpliga via förhandlingsjouren SÅ TVEKA INTE ATT UTNYTTJA DENNA HJÄLP.

Isabella Iverus

Det nämns som ett mantra, om och om igen, när Frilans Riks arbete kommer på tal. Handlingsprogrammet. Men vad är det egentligen?

– Det är ett program för hur man på alla nivåer inom förbundet ska arbeta med upphovsrätten och såg också dagens ljus på en Djurökurs 2008. Då hade Frilans Riks bjudit in de olika klubbarna för att samtala om framtiden och under de dagarna diskuterades detta dokument fram, säger Eva Ekelöf, studieorganisatör i Frilans Riks styrelse.

Kort kan man säga att programmet sätter upp mål som är realistiska och mätbara. Därefter formulerar man frågor att diskutera angående vilka metoder, resurser och vilken tid det bör ta att nå de uppsatta målen.

Det viktigaste har varit hur man ska förpacka informationen från facket till medlemmarna men också hur olika samarbeten med anställda journalister ska se ut och hur redaktörer ska få kännedom om upphovsrätten och vad den innebär rent konkret.

– Oavsett vilket arbete det gäller så är handlingsplaner ett bra sätta att skapa struktur på, säger frilansjournalisten Cenneth Sparby, som agerade moderator vid utvärdering av handlingsprogrammet på senaste Djurökursen.

Genom att konkretisera hur och i vilken riktning Frilans Riks ska arbeta har aktiviteterna runt upphovsrätten gjorts synligare.

– Grundplanen är riktigt bra men det behövs mer. Nu senast hann deltagarna bara tidsbestämma delar av arbetet. Därför krävs det nog också en uppföljning för att gå vidare med frågorna, säger Cenneth Sparby.

Isabella Iverus

Gör din röst hörd genom att motionera till förbundsstyrelsen, kongressen och Frilans Riks årsmöte. Det låter krångligt och ja, man måste vara ute i tid, men det funkar.

– En motion är ett förslag på en åtgärd eller en förändring som berör den egna yrkesgruppen. Den ska innehålla en beskrivning och ett krav i en så kallad att-sats, säger Pär Trehörning, ombudsman på Svenska Journalistförbundet.

Vem som helst kan motionera, både enskilda journalister som vill ha en förändring eller som uppmärksammat en orättvisa och en klubb som identifierat ett problem. Eller självaste Frilans Riks styrelse.

– Ju bättre förankrat förslaget är desto större chans är det att det uppmärksammas och blir framröstat, säger Pär Trehörning.

Och framgången hänger på gedigen formulering, klassisk research och förmåga att få människor att förstå att just ditt förslag är bra.

Det går att motionera dels till förbundsstyrelsen och dels till kongressen.

– Frilans Riks är mycket flitiga motionärer, intygar Pär Trehörning.

Till förbundsstyrelsen vänder man sig med förslag som är mer handfasta och fokuserar på ett avskilt problem. Styrelsen svarar och utreder förslaget under 6 veckor och kommer därefter med ett förslag till beslut.

Till kongressen vänder man sig när motionen handlar om ideologier och principer.

– Kongressen är det högst beslutande organet och styr förbundets arbete. De sammanträder ungefär vart tredje år. Nästa gång är 2011. Men för att hinna få med en motion dit bör man senast sätta igång att skriva i höst. Annars hinner den inte passera alla instanser före deadline, avslutar Pär Trehörning .

Medlemmar i Frilans Riks och alla frilansklubbar kan också motionera inför Frilans Riks årsmöte. En stor del av styrelsens förberedelse inför årsmötet handlar om att gå igenom alla motioner och ge förslag till beslut.

Isabella Iverus

Nu finns en uppdaterad version av frilansrekommendationen att ladda ner på Svenska Journalistförbundets hemsida, sjf.se. Den gäller från den 1 januari 2010. Nyfiken på de nya arvodena? Det rekommenderade minimiarvodet för en dags arbete (8 h) har ökat, från 6560 till 6800 kronor. Med tanke på hur många tidningar som sänkt arvodena under hösten, med hänvising till lågkonjunkturen, blir det intressant att se hur denna nya rekommendation tas emot…

Vem har råd att betala frilansarens grävjobb? I princip ingen skulle nog de flesta svara. Ett sätt för den som verkligen brinner för att gräva och få jobben publicerade, är att smågräva parallellt med andra jobb under året – och sen göra klart och få jobbet publicerat under sommarens vikariat på lokaltidningen. Så gör Britt-Marie Citron, som en gång vann stora journalistpriset för avslöjande av kommunpamparnas fiffel i Motala. Det berättade hon när hon nyligen var inbjuden till de östgötska frilansarnas jullunch.