En genomtänkt marknadsföring och gott sittfläsk är nödvändigt för att bli en bra grävande journalist..

Vissa av oss drömmer om ett scoop. Andra springer på dem hela tiden… men har inte tid eller råd att genomföra dem. Men någon gång i sitt journalistliv ska man väl ändå göra ett riktigt grävjobb – som skapar rubriker och lite välförtjänt berömmelse. Och kanske ger lite pengar till och med.

Men hur gör man för att komma i gång med grävjournalistik? Vilka är de speciella förutsättningar en frilansare bör tänka på?

– Var två eller fler om jobbet. Det är lätt att gå vilse i materialet och att kunna växeldra med en annan journalist är ovärderligt. Under processen blir det ibland motgångar och då är det bra att ha någon mer med sig som kanske ser saken mer positivt, säger Kajsa Norell som är ”grävgeneral”.

Kajsa jobbar vanligtvis på Dagens Eko och har även sysslat med undersökande journalistik i TV-programmet Kalla Fakta. 2000 ingick hon i redaktionen för radioprogrammet Pitt Bull som fick Vilhelm Moberg-stipendiet, Läs mer »

I takt med att journalister sägs upp från fasta tjänster ökar antalet frilansar, samtidigt som antalet frilansar som lägger sina företag vilande har ökat.

De kärvare tiderna i mediebranschen drabbar frilansarna hårt. Andelen frilansar som lägger sitt företag vilande för att istället lyfta a-kassa har ökat med cirka 20 procent sen förra året. Samtidigt är intresset stort för att börja frilansa.

– Handläggarnas bedömning mellan tummen och pekfingret är att ökningen av egna företagare som lägger sitt företag vilande, är mellan 20 och 25 procent jämfört med i januari förra året, säger Ewa Möller Elvhede, som är chef för journalisternas a-kassa.

Under hösten märktes flera arbetslöshetstoppar i branscher som organiseras av Metall och Unionen. Så är det inte bland journalisterna.

– Vi har å ena sidan inte sett någon jättestor effekt av dem som blev varslade förra året, men vi vet å andra sidan inte vad vi har att vänta i år eller nästa. Generellt ser vi en långsam ökning av arbetslösheten bland journalister, både bland frilansar och fast anställda, säger hon. Läs mer »

Fulavtalen blir allt vanligare och är ofta omöjliga att förhandla om för frilansen.

Upphovsrätt, vadå? Allt fler tidningar och mediekanaler kräver mycket omfattande publiceringsrättigheter när de köper in frilansmaterial, utan en tanke på vad det innebär för frilansares ekonomi eller för journalistiken. Fulavtalen tycks ha kommit för att stanna.

Henrik Sannesson, ordförande i Frilans Riks, har jobbat mycket med att hjälpa olika frilansar som råkar ut för de så kallade fulavtalen, som blir allt vanligare. Han har sett många varianter på fulavtal.

– Det handlar om olika typer av vidareutnyttjande, ofta till ingen eller väldigt låg ersättning. Det går från ”lite fult” vilket innebär publicering både i tidning och på webb, till ”mycket fult”, där det kan handla om att materialet får publiceras i alla andra tidningar i en viss koncern, med liten eller ingen extra ersättning till frilansen, säger Henrik Sannesson. Läs mer »

När en frilansgrupp söker uppdrag ihop är det bra med en gemensam webbplats. På Textverks sida finns uppgifter både om de enskilda frilansarna meriter men också om vad de gjort tillsammans.

Att ta sig an uppdrag tillsammans med frilanskollegor kan öppna vägar till fler spännande jobb och mer klirr i kassan. Men hur blir det med frilansfriheten och de egna drömprojekten?

Att överleva som frilans är inte alltid lätt. Frilansare tjänar generellt mindre än fast anställda journalister, och har över huvudtaget sämre villkor. Maud Alenmark på Servicebolaget tror att ett sätt att få fler jobb och klara sig ekonomiskt kan vara att ta sig an större uppdrag tillsammans med andra frilanskollegor.

– Allt fler myndigheter och organisationer lägger produktionen av sina tidningar på olika produktionsbolag eller annonsbyråer. Om frilansar ska kunna konkurrera och få sådana jobb krävs att de går ihop, säger hon.

På frilansbyrån Textverk i Göteborg har några av medlemmarna jobbat tillsammans med gemensamma uppdrag i flera år. Läs mer »

Så här fungerar Journalistförbundet för dig som är frilansare. Via pilarna kan du se vart du ska vända dig med olika typer av frågor.

Rudis på facket? Då är du extra välkommen till detta nummer av Frilansjournalisten där vi ägnar huvudartikeln, de flesta notiser och Hej-intervjuerna till att förklara det du verkligen behöver veta.

Vet du hur förbundsstyrelsen hänger ihop med Frilans Riks, Servicebolaget och kansliet? Hur du gör din röst hörs eller vad facket kan göra för dig? Frilansjournalisten vill i detta decenniets första nummer reda ut frågor som vad Servicebolaget kan hjälpa dig med, vad Frilans Riks sysslar med och hur du själv kan vara med och påverka.

Frilans Riks

Är ett av de 23 distrikt som organiserar Journalistförbundets 17200 medlemmar. Det är här vi, totalt 1743, frilansar är medlemmar.

– Men du måste själv anmäla till medlemsregistret på kansliet eller via hemsidan att du är frilans. Om du varit anställd fortsätter du annars automatiskt att vara med i en arbetsplatsklubb, säger Åsa Ohlsson, ordförande i Frilans Riks styrelse.

Läs mer »

När pengarna inte kommer i tid, eller till och med uteblir, är det tufft att vara egen företagare.

Få saker är mer frustrerande än att se förfallodagen för sin faktura passera, utan att redaktören visar minsta tecken på att betala för det arbete de köpt in (och kanske redan publicerat).
Hur ska en frilansare göra för att få sena fakturor betalda?

Ja, de flesta av oss börjar väl med att kontakta uppdragsgivaren – kan fakturan ha kommit bort? Om så inte är fallet, och tiden fortsätter gå, utan att fakturan blir betald, kan det vara dags att agera. Och det snabbt.

– Tidsfaktorn är avgörande, ju längre tid som går, desto mindre sannolikt är det att du får betalt, säger Ingrid Boström, som är marknadschef på Intrum Justitia Sverige AB, ett kredithanteringsföretag som hjälper små och stora företagare att få ”ett bättre kassaflöde”.

Hela 30 procent av Europas företagskonkurser beror på att företagen inte fått betalt i tid, enligt Intrum Justitias undersökning.

Ett bra sätt att vara säker på att få betalt, är att kolla upp uppdragsgivarens historia. Läs mer »

Martina Ladendorf, lektor vid Luleå Tekniska Universitet, har forskat om hur frilansjournalister ser på sitt arbete. Foto: Mauritz Magnusson

Är det är okej att ibland jobba med PR och information, om det ger mer mat på bordet? Möt forskaren som granskat frilansarnas etik.

Hur ser det egentligen ut med etiken för frilansjournalister? Den frågan ställer sig forskaren Martina Ladendorf, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap på institutionen för medier och musik vid Luleå Tekniska Universitet.

Hon arbetar just nu med att djupintervjua frilansjournalister i Norrbotten. I en nyligen publicerad rapport, baserad på tio sådana djupintervjuer, berättar hon att majoriteten av frilansarna även gör informationsjobb.

– Informationsjobb kan många gånger vara det enda sättet för frilansare att tjäna pengar på – lokaltidningarna betalar så dåligt, säger Martina Ladendorf.

Men när hon frågade om de även producerade PR, värjde sig de journalisterna – de gjorde tydlig skillnad på vad som är information och PR. Läs mer »

Avdrag för inspirationsresor får inte längre göras. Och det kanske är svårt att blogga härifrån ...

December närmar sig, och snart är det dags att lägga årets sista kvitto till bokföringen. Men det här med avdrag för frilansjournalister är en knepig historia. Inte sällan slinker kvitton in som avdrag, trots att de inte är avdragsgilla. Skatteverket gör just nu en granskning av egenföretagare som redovisar misstänkt låg inkomst.

– När vi får indikatorer på att någon har en högre levnadsstandard än de verkar ha råd med enligt den redovisade taxerade inkomsten, så kollar vi det, säger Eva Bergholm Guhnby, som är rikssamordnare för Skatteverkets granskning.

Anger en person att den har en mycket låg årsinkomst, exempelvis på 100 000 kronor, och trots det skaffar sig kapitalvaror, som en ny bil, eller bor i en villa som kostar 10 miljoner, kan Skatteverket kolla upp den personen. De kartlägger hela livet – tittar om det finns någon annan i hushållet som kan tänkas stå för försörjningen, ifall det förekommer förmögenheter, eller om egenföretagaren möjligen dragit av sådant som de inte borde – som inte är nödvändigt för intäkternas förvärvande. Läs mer »

Nu har Frilansjournalisten fått en ny webbsida. Adressen är fortfarande www.frilansjournalisten.nu. Vi hoppas att den nya sidan ska blir mer lättläst än den förra. Det blir också lättare att söka efter gamla artiklar, notiser, kalendarieuppgifter och annan information. Vi hoppas att du kommer att uppskatta nya, uppdaterade Frilansjournalisten! Har du åsikter eller förslag på förbättringar, mejla oss gärna: red@frilansjournalisten.nu.

Bästa hälsningar från Garbo Reportage, som gör Frilansjournalistens nyhetsbrev

För en dags jobb ska du få 6 560 kronor – minst! Uppdrag som tar en månads heltidsarbete i anspråk ska du fakturera 82 687 kronor för.
Men det är inte många uppdragivare som betalar enligt rekommendationen, utom möjligen Journalisten. Är rekommendationen ett skämt? Vi frågade SJF.

6 560 kronor per arbetsdag, är inte det helt orealistiskt?
– Tanken bakom rekommendationen är att man ska få betalt för nedlagt arbete, inte efter hur lång texten är. Det kan ligga mycket arbete i en kort text. Men många redaktörer gör felet att de multiplicerar arvodet med 30 arbetsdagar, och det blir helt missvisande, för en frilansare kan inte debitera för varje dag, säger Pär Trehörning, ombudsman på SJF som varit med och tagit fram de nuvarande frilansrekommendationerna.

Hur många arbetsdagar i månaden kan en frilans debitera då?
– Vi räknar med att man kan debitera ungefär 8 till 10 dagar per månad. Övrig tid går åt till att ragga nya jobb, bygga upp arkiv, göra research, allt sådant som man måste göra. Läs mer »

Alla tidningar måste numera ha sin egen blogg för att räknas. Ändå är det få arbetsgivare som är villiga att betala extra. De anställda antas blogga för tidningens räkning vid sidan av det vanliga jobbet och frilansjournalisterna bloggar på fritiden. För nästan ingen får betalt – såvida du redan är kändis och ditt eget varumärke.

”Se det som marknadsföring” Ja, det är det vanligaste svaret när frilansjournalister vill ha betalt för att blogga. Hur välgjorda inlägg och hur många unika besökare bloggaren än har, så verkar det aldrig finnas pengar till just detta.

– Min uppfattning är att det mest är i USA som journalister tjänar pengar på att blogga, säger Olle Lidbom, medieanalytiker och frilansjournalist, som själv driver bloggen Vassa eggen (vassaeggen.se) och har koll på branschen.

I Vassa eggen skriver Olle Lidbom inlägg om olika medier, debatter och journalisters göranden och låtanden.

Men han konstaterar också att det har blivit vanligare att tidningar och tidskrifter knyter till sig attraktiva bloggare för att öka sin nättrafik. Läs mer »

Många böcker bygger på så kallade ”sanna historier”. Men eftertankens kranka blekhet visar att det är farligt att förlita sig på bara den ena sidans version. Böckerna har ofta inte den sanningshalt de påstår. Och frilansjournalister hjälper omedvetet till att sprida falska budskap.

Höst och ny skörd av böcker. Förlagen har just presenterat sina nya alster och många journalister har redan, eller kommer att, intervjua författarna i olika sammanhang. Men kan man lita på att böcker som berättar den sanna historien alltid är sanna? Läs mer »

”Böcker som genererar kostnader snarare än intäkter”
Ja, det konstaterades på flera av Frilans Riks seminarium nu när årets Bokmässa just avslutats och utmattade författare återvänt till skrivarlyan – och ofta journalistarbetet. I SJF:s monter pågick debatter och uppläsningar av böcker skrivna av frilansande journalister och en och annan anställd. Om bland annat Kim Hall, Henrik Arnstad och Mats Bjurboms författaräventyr kan du läsa i frilans riks blogg från mässan.
Kolla in Frilans Riks
Läs mer »

På bilden ser ni Magnus Hagström, Isabella Iverus (redaktör för detta nummer), Ana Udovic, Ulrika Nilsson Lokrantz och Anders Kretz. Saknas på bilden: Sanna Lundell (mammaledig).

Nyhetsbrevet har bytt redaktör. En enda är numera sex.

Det är Garbo reportage som numera gör frilansarnas nyhetsbrev från och med augusti i år. Vi är en frilansgrupp som består av sex fackligt anslutna frilansare som delar en lokal på Södermalm i Stockholm. Vi tyckte att det skulle vara roligt att pröva att ha ett gemensamt uppdrag och blev glada och nöjda med att få ta över ansvaret för Frilans Riks nyhetsbrev från Roland Cox. Läs mer »

September verkar vara frilansarnas fattigaste månad trots att många har jobbat hela sommaren. Det har med FA-skattsedeln att göra. Skatteinbetalningarna tar inte semester.

Åter från semestern och ebb i kassan? Ja, så ser det ut för de flesta frilansare vare sig man arbetat hela sommaren eller inte. Oftast är det FA-skattsedeln som ställer till det. Många tidningar tillåter inte att vikarierna fakturerar och det gör att företagskontot är tomt när journalisten är tillbaka på sitt eget kontor. Läs mer »