En genomtänkt marknadsföring och gott sittfläsk är nödvändigt för att bli en bra grävande journalist..
Vissa av oss drömmer om ett scoop. Andra springer på dem hela tiden… men har inte tid eller råd att genomföra dem. Men någon gång i sitt journalistliv ska man väl ändå göra ett riktigt grävjobb – som skapar rubriker och lite välförtjänt berömmelse. Och kanske ger lite pengar till och med.
Men hur gör man för att komma i gång med grävjournalistik? Vilka är de speciella förutsättningar en frilansare bör tänka på?
– Var två eller fler om jobbet. Det är lätt att gå vilse i materialet och att kunna växeldra med en annan journalist är ovärderligt. Under processen blir det ibland motgångar och då är det bra att ha någon mer med sig som kanske ser saken mer positivt, säger Kajsa Norell som är ”grävgeneral”.
Kajsa jobbar vanligtvis på Dagens Eko och har även sysslat med undersökande journalistik i TV-programmet Kalla Fakta. 2000 ingick hon i redaktionen för radioprogrammet Pitt Bull som fick Vilhelm Moberg-stipendiet, men titeln grävgeneral har hon fått som högsta ansvarig på Föreningen Grävande Journalisters seminarium GRÄV 10.
Hur blir man bra på grävande journalistik?
– Genom att göra det mycket. En sak man ska vara väldigt noggrann med är att dokumentera och strukturera sin research, annars riskerar man att tappa bort den. Första gången jag hörde Helena Bengtsson fick jag en aha-upplevelse. Hon är databasredaktör på SVT och så jäkla bra på sociala nätverk och att strukturera statistik i excelfiler. En doldis, men ändå en superstjärna.
”Man får se grävandet som en investering.”
Grävgeneral Norell passar även på att göra lite reklam för det kommande seminariet som i år äger rum 19–21 mars i Radiohuset i Stockholm.
– Det är också lärorikt och inspirerande att gå på seminariet och höra på de som nominerats för priset Guldspaden. Deras arbetsbeskrivningar som finns på fgj.se är fruktansvärt lärorika. Generellt är vår bransch ganska ovetenskaplig och det ges inte särskilt mycket bra facklitteratur. Men Nils Hansons ”grävande journalistik” är en klassiker.
Hur säljer man in ett grävjobb?
– Man får tänka igenom marknadsföringen och presentera en högsta- och lägstanivå. Det är också bra att ligga steget före och tänka ut möjliga uppföljningar. Tyvärr är grävandet oftast en dålig affär även för rutinerade journalister. Man får se det som en investering i sitt eget varumärke och att det är roligt och inspirerande. Efterhand lär man sig när man har en bra historia och då kan man be en redaktion att de tar in en som projektanställd, säger Kajsa.
De flesta har någon gång råkat ut för att intervjuade personer vill dra sig ur efterhand. När det gäller grävjobben är det inte alls ovanligt att källorna får kalla fötter. Kajsas tips är att lova att göra att allt hon kan för att de ska få vara anonyma, och att hänvisa till grundlagen som säger att källorna ska skyddas.
– Jag är också generös med att låta intervjupersonerna ta del av materialet. Jag tycker att man även vinner på att låta dem som anklagas se det, ofta kan något fel uppdagas på det sättet. De håller ofta med om ens beskrivning men tycker att man drar fel slutsatser. Det där är en avvägning, det finns ju också en risk att jobben spricker om fel personer får veta för mycket i ett tidigt skede.
Kajsas tre tips:
- Det är jätteviktigt att avgränsa sig. Börjar man gräva finns det jättemycket intressant men det är viktigt att vara fokuserad.
- Säkerhetstänkande. Som ensam frilansjournalist kanske man ska fundera om det är värt att granska amfetaminkopplingarna i ett kriminellt mc-gäng.
- Tänk igenom vilken metod man ska använda. Kvitton? Anonyma källor?
Fakta: GRÄV 10 arrangeras av Föreningen Grävande Journalister den 19-21 mars. Det går att anmäla sig fram till 14 mars. Allt du behöver veta hitta du här www.fgj.se/grav/
Magnus Hagström
