Fulavtalen blir allt vanligare och är ofta omöjliga att förhandla om för frilansen.
Upphovsrätt, vadå? Allt fler tidningar och mediekanaler kräver mycket omfattande publiceringsrättigheter när de köper in frilansmaterial, utan en tanke på vad det innebär för frilansares ekonomi eller för journalistiken. Fulavtalen tycks ha kommit för att stanna.
Henrik Sannesson, ordförande i Frilans Riks, har jobbat mycket med att hjälpa olika frilansar som råkar ut för de så kallade fulavtalen, som blir allt vanligare. Han har sett många varianter på fulavtal.
– Det handlar om olika typer av vidareutnyttjande, ofta till ingen eller väldigt låg ersättning. Det går från ”lite fult” vilket innebär publicering både i tidning och på webb, till ”mycket fult”, där det kan handla om att materialet får publiceras i alla andra tidningar i en viss koncern, med liten eller ingen extra ersättning till frilansen, säger Henrik Sannesson.
Problematiskt med avtalen, förutom de usla villkoren, är att frilansen sällan eller aldrig kan förhandla med uppdragsgivaren om avtalet.
– Det är take it or leave it, fortsätter han.
Främsta problemen med fulavtalen enligt Sannesson är att frilansen drabbas ekonomiskt genom att inte kunna ta betalt för flera publiceringar. Återanvändningen är också ett demokratiskt problem, genom att färre olika journalister får komma till tals. Dessutom blir det tråkigare tidningar. Ett annat problem är journalistens ansvar gentemot dem de intervjuar. Det kan vara svårt att intervjua någon om ett känsligt ämne och inte veta var reportaget sedan publiceras.
Ett företag som är känt för sina dåliga avtal för frilansar, är Sveriges Radio. En frilans som säljer ett inslag till SR kan få skriva på ett avtal som innebär att SR kan sända om inslaget obegränsat antal gånger under en viss tid, samt publicera det på webben. Avtalet kan också frånta frilansen rätten att lägga ut inslaget på sin hemsida eller sälja det vidare, samt att SR tar rätten att klippa om inslaget hur de vill.
– Det kan vara så att vi anser att vi behöver en sådan exklusivitet för ett visst reportage vi köper in. Det förhandlar vi från fall till fall, säger Markus Johansson, bolagsjurist på SR.
Han deltar i förhandlingarna inför SR:s större inköpta produktioner, men menar att principerna vid avtalsskrivningen är samma vid inköp av reportage från enskilda frilansar. Han tycker inte att villkoren i SR:s avtal med sina produktionsbolag är dåliga eller att SR får för långtgående rättigheter. Inte heller håller han med om att avtalen undergräver frilansarnas möjligheter att klara sig på sin lön.
– Jag har aldrig stött på någon som kommit i efterhand och sagt att de fått för dåligt betalt, säger han.
Kan det inte vara så att man går med på dåliga avtal, eftersom SR är en av få uppdragsgivare för radiofrilansar?
– Den bilden känner jag inte igen. Vi försöker tillmötesgå våra innehållsleverantörer så långt som möjligt, men det är klart att de har en begränsad marknad.
Universum Group som gör Campustidningarna för studenter och Shortcut för nya i arbetslivet är ett annat företag som låter sina frilansmedarbetare skriva på mycket oförmånliga avtal. Avtalet ger Universum Group rätt att publicera texten i de tre olika versioner av Campus som Universum ger ut, samt i magasinet Shortcut, och förstås på båda tidningarnas webbplatser och i ett nyhetsbrev. Ett exempel på arvode i ett avtal som Frilansjournalisten tagit del av är knappt är 2000 kronor för en intervju på 2500 tecken.
”Det går från ”lite fult” vilket innebär publicering både i tidning och på webb, till ”mycket fult”, där det kan handla om att materialet får publiceras i alla andra tidningar i en viss koncern.”
Malin Sund, chefredaktör på Campustidningarna håller med om att Universum inte betalar bäst i branschen, men att man istället satsar på att ge frilansarna mycket feedback, väl definierade uppdrag och förslag på intervjupersoner. På så sätt är det bra att frilansa för Campus-tidningarna, trots villkoren i avtalet, menar Malin Sund.
– Vi har en slags tanke om att fostra skribenter, och vi ser ofta hur våra skribenter utvecklas över tid, säger hon.
När det gäller Universums publiceringsrättigheter tycker hon inte att de är så anmärkningsvärda, eftersom det är sällan man utnyttjar dem till fullo.
– Oftast handlar det bara om publicering i två kanaler plus webb.
Universum erbjuder 25 procent för återpublicering i kanaler utöver Campus och Shortcut, till exempel i Universums karriärguider och på Universums övriga sajter.
Varför erbjuder ni bara 25 procent för återpublicering, facket rekommenderar 50 procent?
– Det är vad vi kan betala och det är valfritt att jobba med oss. Dessutom händer det ändå så sällan.
I avtalet finns också en skrivning om att arvodet sänks med 25 procent om frilansen levererar för sent. Inte heller det ser Malin Sund som något konstigt.
– Vi förbehåller oss den rätten, eftersom vi alltid har tajta deadlines med flera produktioner i gång samtidigt och det kan innebära att vi måste ta in extra personal om en text inte kommer in i tid. Men detta har hittills aldrig hänt.
Några andra tidningar som använder sig av olika fulavtal eller publicerar i annan kanal utan extra ersättning:
- Sydsvenska Dagbladet
- Allas
- Må bra
- Vi föräldrar, Mama, Family living, Dagens Nyheter: gäller främst fri återpublicering på sajten Allt om Barn.
- Tidningar ägda av Mentor online, ex Svensk Handel och Process Nordic.
- Tidningar ägda av IDG.
- Dagens Industri
Ulrika Nilsson Lokrantz
