Henrik Sannesson är frilansjournalist och en av två ordförande i Frilans Riks.
Henrik Sannesson, 32, är ordförande i Frilans Riks ihop med Åsa Ohlsson samt frilansande journalist. Han bor med sin sambo på Södermalm i Stockholm.
Hur länge har du varit ordförande? – I fyra år, sedan mars 2006, men jag var fackligt intresserad även om jag inte hade något uppdrag innan dess. Mitt engagemang väcktes när jag jobbade på radio Jämtland och där träffade Christina Falkengård. Hon värvade mig. Jag hade många tankar kring villkor och hur man kunde nätverka och sånt. Nu kunde jag göra något av det.
Det viktigaste med det fackliga arbetet? – Just nu är det att få frilansar att samarbeta mer i alla möjliga former. Vi måste skapa nätverk och bli starkare förhandlingsmässigt. Facket skapar en möjlighet till detta.
Det roligaste med fackligt arbete? – Många saker! Att jag gör något bra och viktigt för många men också den sociala samvaron. Det är trevligt att engagera sig. Frilanslivet kan annars lätt bli ensamt.
Det tråkigaste? – Det tråkigaste är att ofta kämpa i motvind, inte bara på grund av den sviktande konjunkturen utan för att det generellt kan kännas kämpigt och svårt. Vi borde vara flera som bryr oss. Då skulle vi bli starkare gentemot vår motpart.
Vad är visionen för 2010? – Mer fokus på frilansarnas upphovsrätt. Det har blivit för mycket prat om nedladdning. Det är tid för en mer nyanserad debatt om att frilansar och alla som skapar ska ha möjlighet att leva på det vi gör.
Vad är den viktigaste anledningen att vara med i facket? – Alla behövs. Ju fler vi är desto större chans att påverka. Både inom förbundet – så att frilansarnas behov uppmärksammas – och på arbetsmarknaden som helhet. Med tanke på hur många som finns där ute hoppas jag verkligen att medlemsantalet ska stiga.
Vad gör du när du inte jobbar med facket? – Då frilansar jag. Jag är med i frilansgruppen 107 på Södermalm och är bland annat redaktör för ”Signaler från Sverok”.
Isabella Iverus
