När en frilansgrupp söker uppdrag ihop är det bra med en gemensam webbplats. På Textverks sida finns uppgifter både om de enskilda frilansarna meriter men också om vad de gjort tillsammans.
Att ta sig an uppdrag tillsammans med frilanskollegor kan öppna vägar till fler spännande jobb och mer klirr i kassan. Men hur blir det med frilansfriheten och de egna drömprojekten?
Att överleva som frilans är inte alltid lätt. Frilansare tjänar generellt mindre än fast anställda journalister, och har över huvudtaget sämre villkor. Maud Alenmark på Servicebolaget tror att ett sätt att få fler jobb och klara sig ekonomiskt kan vara att ta sig an större uppdrag tillsammans med andra frilanskollegor.
– Allt fler myndigheter och organisationer lägger produktionen av sina tidningar på olika produktionsbolag eller annonsbyråer. Om frilansar ska kunna konkurrera och få sådana jobb krävs att de går ihop, säger hon.
På frilansbyrån Textverk i Göteborg har några av medlemmarna jobbat tillsammans med gemensamma uppdrag i flera år.
– Just nu har vi en fem, sex tidningar på gång som rullar med olika periodicitet. Vi samarbetar med en mediebyrå som är projektledare för tidningarna där vi ansvarar för det redaktionella innehållet och de står för bland annat annonser och grafisk formgivning, säger Andreas Karlsson på Textverk.
Chalmers magasin, Här och nu (svenska kommunalpensionärernas tidning) och Assistans (tidning om assistans- och funktionshinder) är exempel på tidningar som gruppen gör tillsammans. De flesta i gruppen arbetar med granskande samhällsjournalistik inom olika områden.
Textverk är till sin juridiska form en ekonomisk förening och fyra–fem frilansar jobbar regelbundet i de gemensamma projekten. Men det var alls inget som de planerade när gruppen startades för tio år sedan.
– Ursprungligen jobbade vi med våra egna projekt. Men ganska snart fick vi en förfrågan om vi kunde skriva för en viss tidning, och sen har det snurrat på, säger Andreas Karlsson.
”Man får frilansens fördelar, men tryggheten av att också ingå i en organisation.”
Under resans gång har gruppen diskuterat igenom arbetsformerna för de gemensamma projekten. Oftast är det någon som har huvudansvaret för uppdraget och var och en som deltar får lika mycket betalt för sin insats. Att inte konkurrera med varandra, utan att hjälpa varandra, har också varit viktigt för att få ett fungerade samarbete.
Gentemot uppdragsgivaren gäller i princip samma saker som när man som enskild frilans ska komma överens. Vad ska ingå i jobbet? Hur lång tid kommer det att ta? Vem betalar för eventuella resor? Uppdragsgivaren bör också hållas underrättad om vem som gör varje jobb.
Vad ska då en frilansgrupp som vill jobba tillsammans tänka på när de söker gemensamma uppdrag?
Andreas tycker att man hellre ska satsa på att söka uppdrag som matchar de enskildas kompetenser, än att söka vitt och brett. Att känna lust och engagemang för uppdraget är viktigt, liksom att kunna presentera en idé för kunden om hur man vill jobba tillsammans.
– Det är bra med en färdig lista med kortfattad CV för var och en, samt om vad gruppen tidigare gjort tillsammans, säger han och hänvisar till Textverks hemsida.
Vad är fördelarna med gemensamma uppdrag tycker du?
– Vi kan dra nytta av varandras kunnande. Låt säga att en tidning har en profil som stämmer med vad en av oss kan. Då kan den personen vara huvudskribent, men ta hjälp även av de andra i gruppen. Vi har också lärt av varandra på ett sätt som vi kanske inte gjort om var och en bara hållit på med sina grejer. Man ska heller inte underskatta en så banal sak som att ha roligt på jobbet.
Finns inte risken att man tappar en del av fördelarna med att vara frilans – ingen hierarki, ingen som bestämmer över de andra, inget samarbete som skapar friktioner – när man gör gemensamma uppdrag?
– Eller så vänder man på det. Man får frilansens fördelar, men tryggheten av att också ingå i en organisation. Jag tycker att man får det bästa ur två världar. DetMen jag kan mycket väl tänka mig att det kan uppstå problem när man jobbar tillsammans, det är nog mycket en personkemifråga. Rent organisationsmässigt bygger vi inte pyramid bara för att har gemensamma projekt. Vi är så pass få och kan så gott som alltid komma fram till konsensuslösningar om hur vi ska göra med olika saker.
Finns ingen risk att den ”egna” frilansverksamheten får stryka på foten?
– Den risken finns och den vill vi vara vaksam på. Ibland pratar vi om det. Vi försöker hitta den balans som var och en vill ha.
Andreas uppskattar att han och hans kollegor lägger ungefär 40 procent av sin arbetstid på de gemensamma uppdragen.
Ulrika Nilsson Lokrantz
