För en dags jobb ska du få 6 560 kronor – minst! Uppdrag som tar en månads heltidsarbete i anspråk ska du fakturera 82 687 kronor för.
Men det är inte många uppdragivare som betalar enligt rekommendationen, utom möjligen Journalisten. Är rekommendationen ett skämt? Vi frågade SJF.
6 560 kronor per arbetsdag, är inte det helt orealistiskt?
– Tanken bakom rekommendationen är att man ska få betalt för nedlagt arbete, inte efter hur lång texten är. Det kan ligga mycket arbete i en kort text. Men många redaktörer gör felet att de multiplicerar arvodet med 30 arbetsdagar, och det blir helt missvisande, för en frilansare kan inte debitera för varje dag, säger Pär Trehörning, ombudsman på SJF som varit med och tagit fram de nuvarande frilansrekommendationerna.
Hur många arbetsdagar i månaden kan en frilans debitera då?
– Vi räknar med att man kan debitera ungefär 8 till 10 dagar per månad. Övrig tid går åt till att ragga nya jobb, bygga upp arkiv, göra research, allt sådant som man måste göra.
Men om du jobbar 10 dagar på en månad så ska du få 65 000 kronor – det låter mycket?
– Visst låter det mycket, men tänk då att du ska skatta på det, och dra bort alla fasta kostnader, plus att du måste ha egen pensionsförsäkring. Då är du nere i ungefär 35 000 kronor, brutto. Det är ungefär vad en dagstidningsjournalist får i månadslön, om de bor i storstad. De utanför storstäder tjänar väl omkring 25 000 brutto.
Att få 83 000 kronor för en månads heltidsarbete, är det verkligen möjligt?
– Den ersättningen utarbetade vi i våras, den gäller de frilansar som får mycket omfattande uppdrag, som exempelvis att vara redaktörer för en tidning. Den som tar ett sådant uppdrag får kallt räkna med att förlora möjligheten till andra uppdrag – då gäller det att få en bra lön.
Enligt Frilans Riks enkät från 2008, hade 54 procent av de svarande svårt att få betalt enligt rekommendationen. Uppdragsgivare tenderar att se rekommendationen mer som ett tak än som minimiarvode. Många av frilansarna hävdade att de får in en tredjedel av arvodet, kanske 30 000–40 000 i månaden.
– Ja, det finns ju ett överskott av journalister, plus att både säljare och köpare inte riktigt förstår konstruktionen. Vi vet ju att frilansare är de som har den största lönespännvidden i förbundet – bland frilansjournalisterna finns antagligen de som tjänar minst. Men löneskillnader kan ju också fungera lönedrivande, det vill säga: Skulle inte skillnaderna finnas, så skulle inget förändras. Många säljer sig för billigt, det gäller att säga nej till skambud. Var seriös! Säg: Jag är värd de här pengarna.
Det finns de som får några hundralappar betalt per artikel, exempelvis recensenter.
– Kulturjournalister har riktigt svårt att få betalt, och även om en recension går att sälja till flera tidningar, så är det mycket jobb bakom. Det är rena slavpengar. Jag frilansade själv i många år, och jag vägrade skriva för vissa.
Men en redaktör som tar in en artikel av en frilansare, ska den bestraffas genom att betala för de dagar då frilansaren raggar nya jobb?
– På ett sätt kan de säga så, men å andra sidan har de heller inget ansvar för dig, de behöver inte betala när du blir sjuk, de behöver inte stå för datorer eller pension, de slipper en massa ansvar – och det ska de betala för. Frilansare står för kunskap och kompetens som uppdragsgivaren har nytta av, och det ska frilansaren få betalt för.
Brukar ni ge er ut och informera uppdragsgivare om frilansrekommendationen?
– Förbundet har inte varit ute och pratat med redaktörer, nej. Men vi har varit på olika solidaritetsmöten som Frilans Riks har arrangerat, där även uppdragsgivare har varit med. Frilans Riks har också haft kurser och seminarium där de förklarar uppköp och inköp.
Om diskrepansen mellan vad frilansare egentligen får och rekommendationen blir för stor, skulle ni då sänka rekommendationen?
– Svaret är nej, vi kan inte sänka våra arvoden. I stället får den enskilde frilansaren jobba med att lära sig ta betalt för utfört arbete. Säg nej till skambud!
Ana Udovic
ENKÄT/ Får du betalt enligt frilansrekommendationen?
Ola Antonsson
Ola Antonsson, frilansjournalist från Göteborg, arbetar bland annat för Svensk Jakt, är medlem i frilansgruppen Textverket:
– Det händer att jag får betalt 6 500 per nedlagd arbetsdag, men det är lika vanligt att jag får det som att jag inte får det. Jag tycker att rekommendationen är en bra utgångspunkt, den är inte orimlig – sedan är det ju alltid en förhandling. Det finns många uppdragsgivare som struntar i den, men dem får man tacka nej till, om man kan.
Sofia Edgren
Sofia Edgren, frilansjournalist från Stockholm, arbetar bland annat för DN Söndag, Family Living, PS:
– Nej, jag får inte betalt enligt frilansrekommendationen. Men jag brukar hänvisa till den, säga ”jag vill ha betalt för en dag” – fast då vet både jag och uppdragsgivaren oftast att det tar mer än en dag. Jag brukar mer få betalt ungefär 1 krona per tecken, det är vad som verkligen gäller, på ett ungefär. Det senaste året upplever jag att priserna gått ner, jag får generellt sett mindre betalt per artikel.
FAKTA | Så tycker frilansarna
I Frilans Riks enkät från 2008, där 250 frilansjournalister svarade, fördelade sig svaren så här:
* 26 procent tyckte att rekommendationen fungerar bra, eller att de ville ha den som riktmärke i förhandlingar.
* 12 procent låg högre än frilansrekommendationen, alternativt tyckte att den i praktiken fungerar som tak.
* 54 procent hade svårt att få ut frilansrekommendationen, eftersom uppdragsgivaren såg den som orimlig eller för att tidsåtgången pressades.
* 8 procent tyckte att inköpare, kollegor och frilansar borde utbildas mer om hur f-skattares ekonomi fungerar och hur en frilansares ekonomi skiljer sig från anställdas.
