Åsa Ohlsson
Ålder: 42
Familj: Sambo, också frilansjournalist, och en son, 6 år, en dotter på knappt 1,5 år.
Bor: I Malmö.
Jobbar för: Chefstidningen, Primärvårdens nyheter, med flera. Jag är också är ordförande för Frilans Riks, och håller kurser i journalistiskt skrivande på Folkuniversitetet, vilket är mitt fasta uppdrag just nu. Förut hade jag fasta uppdrag med skriftligt avtal, men de försvann i samband med min mammaledighet.
Semester eller semestervikarie: De senaste åren har jag sparat föräldrapenningen till somrarna. Det har hänt att jag vikarierat på somrarna, även efter att barnen kom, men det är mer för att vikariaten varit intressanta – två somrar var det för P1:s ”Pengar”.
Dröm eller nödlösning att frilansa: När jag började frilansa var det kanske en nödlösning, men jag snubblade över ett fast frilansavtal. Men med åren har jag insett att det skulle behövas en väldigt bra anställning för att jag skulle byta det här jobbet.
Bäst med frilansande: Att ens egen drivkraft styr – vill man göra något kan man göra det, det finns ingen chef eller struktur som kan säga nej. Kanske får jag inte jobbet insålt, men då går det alltid att hitta ett annat sätt att göra det på. Sedan gillar jag att frilansare ofta är prestigelösa, man stöttar varandra, delar med sig av sin kunskap. Plus friheten, med arbetstiden men också rent rumsligt, jag kan jobba hemma, på frilanskontoret eller på landet om jag vill.
Sämst med frilansandet: Att man måste uppfinna allt själv – det är inte alla dagar man är lika stark. Skyddsnätet är också dåligt – visst får jag sjukpenning om jag blir sjuk, men artikeln måste ju skrivas i alla fall. Själva marknaden är också dålig, tidningar betalar sämre och sämre. Det är ju det vi frilansare har att kämpa emot, allihop.
Värsta/bästa uppdragsgivare: En bra uppdragsgivare är noga med tydligheten, och ger bekräftelse – det här har vi kommit överens om, gärna skriftligt. När jag lämnat en artikel vill jag att redaktören bekräftar att hon eller han har fått texten. Gärna att redaktören återkommer när den har läst texten också. Det känns konstigt när man inte fått någon feedback. Jag skulle önska att uppdragsgivarna var bättre på att svara med raka besked på artikelförslag och idéer också.
Ana Udovic
