September verkar vara frilansarnas fattigaste månad trots att många har jobbat hela sommaren. Det har med FA-skattsedeln att göra. Skatteinbetalningarna tar inte semester.
Åter från semestern och ebb i kassan? Ja, så ser det ut för de flesta frilansare vare sig man arbetat hela sommaren eller inte. Oftast är det FA-skattsedeln som ställer till det. Många tidningar tillåter inte att vikarierna fakturerar och det gör att företagskontot är tomt när journalisten är tillbaka på sitt eget kontor.
Ändå ska skattepengarna in. För de som fortsätter den egna verksamheten är sommaren också tuff. Semestern är oftast en period när det finns få jobb att göra. Redaktörerna är själva på semester och lägger inte ut jobb. Dessutom är det svårt att få barnomsorg.
– Alla vikarier hos oss, de har varit 85 stycken den här sommaren, har lön. Vi skiljer på dem och frilansare. De senare får inte sitta hos oss och arbeta, säger Marie Granlund, personalredaktör på Dagens Nyheter.
Varför det är så kan hon inte svara på riktigt men hon vet att tidningen varit väldigt noga med det under hennes 23 år i tjänsten och Marie tror att det från början är ett önskemål från facket.
Situationen för FA-skattare blir inte lättare av att lönen dessutom betalas ut med en månads eftersläpning. Eventuella besparingar går därför åt till att hålla sig vid liv den första månaden av anställningen.
På den kristna dagstidningen Dagen tycker den administrativa redaktionschefen Helene Taubert att det låter väl strängt att vägra vikarier med egna etablerade företag att F-skatta.
– Om den som ska vikariera här själv frågar om det är möjligt att F-skatta brukar de få göra det. Oftast rör det sig om frilansare som arbetat för oss i många år och som vill hålla igång sitt företag under sommaren, säger hon.
Men frågan är känslig, menar Helene Taubert. Man får aldrig manipulera rätten att bli anställd. Därför tar tidningen upp varje enskilt fall till diskussion och de informerar tidningens fackklubb. I år har tidningen haft ungefär 10 vikarier.
– Jag kan dock inte se några svårigheter med detta om vikarien själv vill ha det så. Det är svårt att frysa ett företag. Utgifterna finns ju där under sommaren också.
Ekonomiskt löser Dagen det så att man utgår från det dagsarvode som frilansaren vanligen får när de arbetar för tidningen. I det ingår sociala avgifter och skatt. På det tillkommer semesterersättning.
Försäkring då?
– Vi räknar med att den enskilde näringsidkaren har koll på det själv. Det är ju egentligen ingen skillnad om de är ute på reportage en dag i juli eller gör ett knäck åt oss i oktober.
Varför blir det så här?
För att de två systemen inte synkar med varandra. Fakturor måste skickas en månad innan för att pengarna ska komma in på kontot i tid. Dessförinnan måste jobben skrivas. Medan lön tjänas in under månaden som går och betalas ut en månad efter. Att byta från det ena till det andra drabbar den enskilda frilansaren. Det gäller alltså att planera ordentligt – och spara pengar redan ett år innan – om man vill få samma sommarvila som de fastanställda.
Isabella Iverus
